Det var med ledsamma ögon barnen sa godnatt igår och kelade lite extra i soffan. 

Det var med lika tunga steg vi gick upp idag. Ett litet hopp tändes när du kom till mig i köket och viftade på svansen. Hungrig? Vill du ha något? Du får välja själv i kylskåpet, bara du äter. Köttbullar, wienerkorv, fläskfilé... Nej men två tunna skivor skinka gick ner sedan var det stopp fastän jag erbjöd dig hela paketet. 

Vatten ville du ha men bara så länge du slapp få nosen blött. Ett litet ledsamt "voff" från dig och jag fyllde på skålen igen. 

Stegen till bilen var dom längsta och du gick så långsamt. Husse höll i kopplet och jag gick före. Tårarna brände bakom ögonlocken.  

Du satt bak i bilen och tittade på oss... Din husse och matte som sitter och gråter. Undrar om du förstod?

Kände mig som världens största lipsill när jag gick in på Blå Stjärnan och berättade att vi måste avliva vår bäste vän. Dennis gick inte med in, han orkarde inte. Jag fick kopplet och satt i ett litet rum och pussade och kramade Tex som var så trött. Äntligen fick han sova.

Aldrig mer kommer du att...

-  vänta vid dörren när jag kommer hem

- äta på mina foppatofflor

- hålla mig vaken med dina snarkningar (liggandes på rygg).

- sova i soffan bredvid mig

- sitta bredvid och vänta på att jag skall bli klar med min proteindrink så du kan få slicka glaset

- gömma benet och be mig leta (och hitta det i tvättmaskinen.)

- få springa med mig i skogen, halva vägen drar du mig och den andra halvan drar jag dig

- hjälpa mig att väcka Joakim (blöta pussar på ögonen, i öronen och i armhålorna)

- kommer du skälla på mig när du har tråkigt

- sova under husses skrivbord på jobbet

- behöva lida av din sjukdom

- skälla när jag snyter mig

-  buffa på mig med din nos när du vill att jag skall leka med dig

-  låsa upp ytterdörren och smita

- titta med dina mörkbruna ögon och vädja om att "får jag din glass matte"

Aldrig mer....


Det här är det svåraste jag någonsin gjort och vill aldrig mer göra om det.

 "Gråt inte mer, vi ses i Nangijala" (Bröderna Lejonhjärta)

//Helena

 

5 kommentarer

Eva-Lena

02 Jul 2013 13:18

Åh vad ledsamt, mina tårar rinner. Han var ju helt underbar Tex.
Tänker på er.
Kram

Sabina Eriksson

02 Jul 2013 14:10

Jag beklagar sorgen:-(
Jag precis vad ni går igenom och det är fruktansvärt jobbigt. Men tänk så bra han mår nu, han kan springa och hoppa och gömma ben och MASSOR med foppatofflor att bita på.
Jag lider med er och sänder er alla en varm stor kram❤
Han kommer alltid vara saknad och finnas i era hjärtan❤

Nina

02 Jul 2013 14:46

Beklagar sorgen

Du har skrivet så fint om den sista stunden med Tex, så tårarna gick inte att hålla tillbaka
Det är tufft att släppa taget om någon man älskar- men ibland måste man :(

Många kramar
/ Nina

Eva

02 Jul 2013 20:02

Känner med er. Vi fick ju göra likadant med vår katt efter 18 år.
kramar till er alla.

Lotta

19 Sep 2013 21:47

Jag älskade dig från första gången jag såg dig!Vi hade bestämt oss för en annan men fastnade för dig direkt,du var full av liv och kanske lite väl energisk ,tyvärr kunde jag inte ge dig det liv du förtjänat,så försökte med hela mitt hjärta att ge dig ett bra liv,och det lyckades jag med tycker jag min vän!Du kom till människor som älskade dig och tog bra hand om dig!Du fick ett bra liv! saknar tokiga du än ska du veta,sov så gott

Svar: Kommer aldrig att glömma den dagen då vi åkte ända upp till dig Lotta för att träffa Tex för första gången. En busig kille som for runt överallt. Vi ångrar inte en dag med Tex, han har givit oss så mycket glädje och kärlek. Nu äter han foppa-tofflor, och gömmer ben bland molnen... våran lilla ängla-hund!
Helena Jerksten Nybratt

Kommentera

Publiceras ej