Idag är det exakt en vecka sedan jag var på jobbet. Ledigt i dagarna 6 med julmat, julgodis och en massa vilande så kändes det faktiskt helt OK att gå dit.
Lite trött på morgonen och segt att gå upp, ja, men ändå helt OK.

Är det distans man behöver för att tycka att det är kul igen? eller är det förutsättningarna runt omkring oss som ändras? Långa lata dagar med TV/Film/Mat och några kortare turer utanför huset är inte riktigt jag. Jag vill att det skall hända saker. Bästa dagen på ledigheten var juldagen då vi möblerade om och strukturerade vårt arbetsrum, vilken glädje när man plötsligt känner att man få saker gjorda.
Att bara vakna och sedan somna om igen och gå i en dvala kan få mig djupt deprimerad.
Inser nu att jag har förmodligen inte bara varit otrevlig utan även osocial också under de senaste dagarna. Att "bara" träna en gång om dagen och utöver detta göra minimalt är inte min grej. Nej, så semester och ledighet i all ära men gärna med saker planerade.
 
Att hämta andan och vila lite är säkert hälsosamt men att sova middag, sova eftermiddag och sedan sova i soffan för att sedan sova 10 timmar till kan inte vara hälsosamt. Jag blir bara ännu tröttare av all sömn.
Ungdomarna hemma har sovit till 14-15 varje dag (och är uppe lite längre på nätterna än vad jag har varit). Brunch har jag hört talas om men Frukost/Middag ihop... Att tjata i två timmar för att dom skall gå upp är inte riktigt min grej.

Nyåret blir hemma i år då det inte är så lätt att flytta på sig. Olika viljor styr och vi får rätta oss i ledet. Tur vi har goda och förstående vänner som kommer till oss istället. Förhoppningsvis en lugn och mysig nyårskväll/natt med trevligt sällskap.

Inleder dock nyårsafton med det årliga "All4You"-passet där vi i år är nio instruktörer som skall bjuda på "50 nyanser av träning", ett pass på 130 minuter + förfriskningar och förflyttningar. Kommer att bli sååå kul!
Så ett gott slut till er alla med förhoppningar om ett nytt spännande år!
"Happy New Year!"
//Helena