Under de senaste veckorna har jag mött människor i olika situationer, positioner och på olika platser.
Inser ödmjukt att alla dessa olika människor spelar sina roller och följer ett förväntat mönster. De påverkar och en del berör medan andra skulle kunna lika gärna kunna bo på månen.
På VD/IT-chefsträffen i förra veckan delades vi upp i grupper med hälften VD:S och hälften IT-chefer. Redan vid första samtalet så kunde jag se vem som var vem. Med rollen kommer en inställning eller kanske attityd.
Att vara ansvarig, att leda en grupp, peka ut riktningen och framför allt finnas där när det finns frågeställningar är viktiga saker hos en chef.
Men hur är det att vara en ledare?
Ledaren i mig är en öppen, utåtriktad, positiv och framförallt en målinriktad stresstålig person. Chefen i mig är uppgiftsorienterad, drivande, entusiasmerande och övertygande.
Ledaren/chefen ser framåt och vill se till gruppens bästa, att veta vilka frågor som måste lyftas inom organisationen eller för den delen inom gruppen. För mig är det ett teamfokus som är viktigare än att lyfta fram mig själv.
Vems är ansvaret? Vem svarar på frågor? Vem har mandat att ta beslutet? Lika viktigt är ju att personen som förväntas leda en grupp har de mandat han/hon behöver för att ta gruppen framåt.
Missnöje med ett ledarskap är något jag har stor erfarenhet av; har både haft chefer som detaljstyrt gruppen men har också haft chefer som inte brytt sig om vad som hänt utan bara lutat sig tillbaka, trygg i att leveransen sker ändå.
Vad är rätt eller fel ledarskap?
Att detaljstyra, peka med hela handen eller låta personerna ta eget ansvar och växa med uppgiften? Jag tror att ni vet vad jag tycker....
Så till mötena igen... Tänk att en del människor känner man verkligen att det finns ett fokus och en tanke bakom allt som sker medan det finns de som bara tar det som det kommer. Åter till VD/IT-mötet... Något som dessa VD:S har är trots allt "talets gåva". Det blir tyst i rummet när dom talar. En leverans av ett budskap med tyngd bakom varje ord. Gärna med eftertryck i rösten. Det är då man inser; rätt person på rätt plats.
Nu med tre företag varav ett AB så börjar jag känna mig bekväm i rollen med att utveckla verksamheter. Planerna växer i takt med att maken och jag planerar för nästa steg.
Bolagspapper, kallelse till styrelsemöten och protokoll, bokföring och möten med banken och det rullar på.
Bankmöten i flera omgångar; tillsammans med övriga delägare och för första gången så sitter jag där som kvinna och känner att jag får den respekt som jag tycker att jag förtjänar. Bankmannen har bara behandlat mig med stor respekt och inget annat. De övriga delägarna är en härlig samling killar och även här finns förtroendet vilket känns oerhört bra.
Lördagens eftermiddag avslutades med människor som betyder så mycket för mig. Ett sällskap där jag till 100% kan vara mig själv; ledsen, arg, glad, onykter, nykter eller i mina myskläder - kärlek till er alla! ❤ Ett möte, en plats men var vi än träffas så känner jag mig alltid lika avkopplad i ert sällskap.
Så stora planer, många möten och ikväll blir det middag hemma men mina föräldrar.
"Vi möts igen" (Anni-Frid Lyngstad)
//Styrelseordförande/VD Helena Nybratt
Inser ödmjukt att alla dessa olika människor spelar sina roller och följer ett förväntat mönster. De påverkar och en del berör medan andra skulle kunna lika gärna kunna bo på månen.
På VD/IT-chefsträffen i förra veckan delades vi upp i grupper med hälften VD:S och hälften IT-chefer. Redan vid första samtalet så kunde jag se vem som var vem. Med rollen kommer en inställning eller kanske attityd.
Att vara ansvarig, att leda en grupp, peka ut riktningen och framför allt finnas där när det finns frågeställningar är viktiga saker hos en chef.
Men hur är det att vara en ledare?
Ledaren i mig är en öppen, utåtriktad, positiv och framförallt en målinriktad stresstålig person. Chefen i mig är uppgiftsorienterad, drivande, entusiasmerande och övertygande.
Ledaren/chefen ser framåt och vill se till gruppens bästa, att veta vilka frågor som måste lyftas inom organisationen eller för den delen inom gruppen. För mig är det ett teamfokus som är viktigare än att lyfta fram mig själv.
Vems är ansvaret? Vem svarar på frågor? Vem har mandat att ta beslutet? Lika viktigt är ju att personen som förväntas leda en grupp har de mandat han/hon behöver för att ta gruppen framåt.
Missnöje med ett ledarskap är något jag har stor erfarenhet av; har både haft chefer som detaljstyrt gruppen men har också haft chefer som inte brytt sig om vad som hänt utan bara lutat sig tillbaka, trygg i att leveransen sker ändå.
Vad är rätt eller fel ledarskap?
Att detaljstyra, peka med hela handen eller låta personerna ta eget ansvar och växa med uppgiften? Jag tror att ni vet vad jag tycker....
Så till mötena igen... Tänk att en del människor känner man verkligen att det finns ett fokus och en tanke bakom allt som sker medan det finns de som bara tar det som det kommer. Åter till VD/IT-mötet... Något som dessa VD:S har är trots allt "talets gåva". Det blir tyst i rummet när dom talar. En leverans av ett budskap med tyngd bakom varje ord. Gärna med eftertryck i rösten. Det är då man inser; rätt person på rätt plats.
Nu med tre företag varav ett AB så börjar jag känna mig bekväm i rollen med att utveckla verksamheter. Planerna växer i takt med att maken och jag planerar för nästa steg.
Bolagspapper, kallelse till styrelsemöten och protokoll, bokföring och möten med banken och det rullar på.
Bankmöten i flera omgångar; tillsammans med övriga delägare och för första gången så sitter jag där som kvinna och känner att jag får den respekt som jag tycker att jag förtjänar. Bankmannen har bara behandlat mig med stor respekt och inget annat. De övriga delägarna är en härlig samling killar och även här finns förtroendet vilket känns oerhört bra.
Lördagens eftermiddag avslutades med människor som betyder så mycket för mig. Ett sällskap där jag till 100% kan vara mig själv; ledsen, arg, glad, onykter, nykter eller i mina myskläder - kärlek till er alla! ❤ Ett möte, en plats men var vi än träffas så känner jag mig alltid lika avkopplad i ert sällskap.
Så stora planer, många möten och ikväll blir det middag hemma men mina föräldrar.
"Vi möts igen" (Anni-Frid Lyngstad)
//Styrelseordförande/VD Helena Nybratt
1 kommentarer
Sabina
28 May 2014 08:28
Kan bara säga detsamma❤️❤️
Kommentera