Ni som träffar mig i min vardag vet att livet är långt ifrån en "vardag" just nu. Att dubbelarbeta är något av det svåraste jag har gjort. Fast besluten att jag skall bilda mig en uppfattning om vad jag vill göra i framtiden parerar jag Mamma-rollen, IT-chefen, PT:n och gruppträningsinstruktören i ett fullspäckat schema dagar, kvällar och helger. Ja, just nu är det mycket men det är oerhört givande. Planer för framtiden smids och jag börjar hitta de guldkorn som jag vet är viktiga för att jag skall känna mig uppskattad och för att helt enkelt må bra i min yrkesroll.
Att få utveckla människor, mötas och se hur de tar kliv framåt, driver mig. När jag möter motgångar driver det mig ännu mer framåt. Jag har en stor tilltro till mig själv och när det blåser stormar så vill jag bara åka med, gärna med dubbla segel och se möjligheterna istället för nackdelarna. Det går att segla ur en storm, det går att vända seglet i rätt riktning och när alla är ombord så är det bara att segla med vinden.
Hur ser framtiden ut? Ingen vet... Men en sak är helt säker att jag har en framtid, en framtid där jag kommer att arbeta med det som driver mig, med personer som ger mig energi och vill samma saker som mig. Jag har nått en ålder där jag nu för första gången har börjat värdera mig själv.
I förra veckan var jag på kurs och ämnet var "medarbetaren i fokus". Hur kan jag som medarbetare vara mer effektiv? Hur fungerar chefer i olika roller... Vad kan jag förvänta mig av en chef? Herregud så intressant. 8 timmar som plötsligt bara var över. Vad tog jag med mig från utbildningen? Jo att man som ledare inte kan "dumpa" uppgifter på sin personal - man kan delegera men då måste man våga släppa ansvaret också! En annan sak var att man bör se till vilken arbetsuppgift som personen har inte vilken typ personen är. Ibland behöver jag en chef som delegerar men i andra stunder behöver man en chef som vill peppa/coacha. Allt beror ju faktiskt på vilken uppgift som skall genomföras. Bygga team med olika personligheter kan innebära ett starkt team med många olika synvinklar, ett effektivt team eller inte?! Sammanfattningsvis en mycket bra dag och såååå tacksam för alla mina härliga kollegor. Många av dom har varit mina kollegor i 14 år och några bara en kort tid men ändå så starkt team.
Att bygga en organisation där alla får ta ansvar och känna att här är min roll och att jag betyder något är ingen lätt uppgift och något av det svåraste som finns. Men är det chefens uppgift? Eller gruppens? Vilket ansvar har jag som medarbetare... Tänk på den... hur kan jag utveckla min chef eller min personal? Pratar vi samma språk? Hur vill du att jag skall vara när jag leder dig? Hur vill jag att du skall vara när jag coachar dig?
Allt handlar om kommunikation och alla vet ju hur svår den är.
Hemma är livet som vanlig... Kommunikationen med tonårssönerna är något bättre och genom att låta dom ta lite mer ansvar avlastar jag mig själv. Målet att bygga upp en ny kompetensbas är förmedlad och jag tror att dom förstår att både jag och Dennis försöker bygga upp våra företag för att vi längre fram skall kunna fokusera på våra "nya" karriärer. Dennis som blev arbetslös för ett år sedan bygger sakta upp en ny möjlighet att få arbeta som egenföretagare (det går inte fort men det kommer att bli bra) och med en mamma/fru som spenderar ca 30 timmar i veckan på Endorfin i Lerum så ser livet i Tollered lite annorlunda ut just nu. Vårt gemensamma liv börjar någonstans runt 20-21 då det är "kvällsmat"/middag och samtal i soffan/köket. Tonåringarna tror jag inte lider så mycket av min "frånvaro" men jag ser på Dennis att det är tufft.
Jag är så tacksam för att jag får den här chansen, jag hoppas och önskar att min familj orkar med min entusiasm och mitt engagemang... Att dom förstår att bokföring, planering mm är en del av min tillvara när jag är hemma (om jag inte tvättar, städar eller lagar mat).
Ett stort tack till alla mina vänner som stöttar mig och finns där för långa samtal/promenader, och till alla fantastiska kollegor på mina arbetsplatser som ser till min potential och som hjälper mig att utvecklas, utan er är jag ingenting!
"Jag försöker inte längre vara "rätt", jag väljer att vara lycklig (Ric Elias)
//Mamma-Fru-PT-Instruktör-Coach-IT-chef-Helena
